Till startsidan
Vi sponsrar ”Olle Rimfors skidfärd”

Olle Rimfors 
* 14/5 1896
† 26/2 1994
Sedan barnsben kokade Olle Rimfors sina egna skidvallor. 1927 lanserade han sin revolutionerande vallningstabell. Då tyckte hans vänner att det var dags att även saluföra Rimforsvallorna.
1933 lanserade Olle Rimfors "Rimforsstaven" genom AB Englund & Kjelsson i Östersund. I december året efter hade han fått nytt patent beviljat och körde en ny kampanj - nu med "fjädrande aluminimtrissa".
Redan 1922 hade Olle Rimfors sina första bindningar i produktion. De tillverkades nere i Simrishamn av AB Randfabriken Cimbria.
Sveriges första slalomskida - "Kapten Rimfors", tillverkad av L A Jonssons skidfabrik i Östersund. L A Jonssons priskurant för vintern 1934-35 anger att den kunde köpas med stålkanter i två prisklasser: jonssons kvalité för 55 kr och Jonssons special för 60 kr.
Redan på 1920-talet experimenterade Olle Rimfors med fjällpulkor. Gå till Rimforspulkans hemsida.
Dr Arnold Fancks och Hannes Schneiders film "Das Wunder des Schneeschuhs" hade premiär 1920 men visades i Sverige för första gången i Stockholm den 3 augusti 1922. Svenska titeln blev "Skidlöpningens under".
Dagens Nyheter den 3 januari 1934. Vilka de båda "slalommännen" var avslöjade Dagens Nyheter dagen efter.
Olle Rimfors tygmärke från alpina VM i St Moritz 1934, där han själv slutade på 37:e plats i slalom, tio placeringar bakom fransmannen Émile Allais.

”Fjällen äro icke att leka med, framför allt icke om vintern. Ena stunden ligger de där som förklarade i ett ljus, för vars sällsamma skönhet man saknar ord, men i nästa stund sveper snöstormen med brus och dån över dött och levande och begraver allt under sina kalla drivor. Den, som då är ute på fjället, han har Döden i sitt följe.”
                                              Olle Rimfors efter tragedin i Anarisfjällen 1929



Skidpionjären Rimfors
Olle Rimfors föddes den 14 maj 1896 på Tivedens nordsluttning strax söder om det lilla samhället Vretstorp. Det var där i den tvära branten ner mot Närkeslätten och i Tivedens mörka trollskogar han tog sina första stavtag och drog sina första utförslöpor. Skidorna hade han fått av sin far i julklapp, som i sin tur hade bytt dem till sig när han sålde timmer i Oslo år 1900. Denna julklapp förändrade Olle Rimfors liv för all framtid.

Så snart Olle, eller Olof Alfred Andersson som han hette då, blev stor nog att välja var han skulle göra militärtjänst, flyttade han upp till snön i Jämtland. Året var 1915. Genom fältjägarregementet i Östersund började drömmen om ett skidåkarliv att gå i uppfyllelse. ”Ett par tre mil innan frukost varje dag”, enligt hans egen utsago.

Sakta men säkert började Olle också vinna skidtävlingar, i allt från längd och backhoppning till kombinerat, och snart kom tunga vinster på löpande band. 1920 vann han Novos, 1921 blev han dubbel distriktsmästare och satte backrekord i Örebro, 1922 vann han Novos igen och försvarade DM-guldet i nordisk kombination, 1924 tog han sitt tredje Novos-guld och vann dessutom den mäktiga tävlingen om Ebersteinstatyetten; 9 mil med karta och kompass och tung packning och gevär på ryggen. Men det var inte vinsten i denna tävling som förändrade Olles liv och ledde in honom på en ny bana.

Spanska sjukan
Kampen om Ebersteins armépris hade Olle startat med 39 graders feber och kämpat hela natten. När han kom i mål på morgonen var han totalt slutkörd och regementsläkaren konstaterade den fruktade ”spanska sjukan”. Hjärtat hade tagit stryk och doktorn ordinerade Olle att avhålla sig från skidåkningen ett tag. Det var detta som ledde in Olle, som nu tagit sig det vinterklingande efternamnet Rimfors, på nya sätt att åka skidor – utför. (Hör Olle berätta själv här.)

Tre år senare hamnade Olle Rimfors på Skidfrämjandets skidkurs i Storlien, som hölls av hans egen regementskamrat Gunnar Dyhlén. Telemarksväng kunde ju Olle sedan länge, men nu fick han smaka på plogsväng för första gången. I samma veva såg han också den österrikiske skidpionjären Hannes Schneiders bergsfilm Das Wunder des Schneeschuhs. Sedan var det klippt – det går ju att åka utför enbart för utförsåkandets skull!

Tre män på skidor – forntidens Free Radicals
Olle Rimfors och hans skidkompisar började studera svängar i böcker och tillsammans med Gunnar Dyhlén och gamle skolkamraten Folke Thörn spelade han 1931 in vad som torde vara den första svenska skidfilmen: Tre män på skidor. Det var propagandafilm för utförsåkning och Skidfrämjandets turiststationer i Rämshyttan, Storlien och Riksgränsen. Men efter ett tag visade det sig att det kanske ändå inte fungerar så bra att lära sig svänga bara efter böcker. Något saknades.

På GCI (nuvarande GIH) i Stockholm mötte han en skidfrände med samma brinnande intresse för skidåkning, Sigge Bergman. Precis som Olle var han också där för att plugga till gymnastikdirektör och sjukgymnast. Några år in på 1930-talet började de söka efter något nytt för att föra utvecklingen framåt i Sverige. Lösningen kom med en blå folder från en skidskola i Alperna.

”You’re running like devils!”
Med vars 250 kr på fickan (en hundring från Skidförbundet och resten från Skidfrämjandet) for firma Rimfors-Bergman i januari 1934 ner till Hannes Schneider och hans världsberömda skidskola i St Anton am Arlberg i Alperna. De mäktiga bergen gjorde först de två svenskarna något knäsvaga, men efter ett par veckor konstaterade deras klasskompisar i vassaste gruppen: ”You’re running like devils!” Olle Rimfors och Sigge Bergman hade frälsts av Arlbergskolan.

Efter tre och en halv vecka med skidskola och några tävlingar var det dags för Olle och Sigge att representera Sverige i alpina VM i St Moritz. Föga förvånande hade de båda svenskarna inget med toppstriderna att göra, utan slogs i den nedre tredjedelen tillsammans med bland annat den franske talangen Émile Allais. Men det var lärorikt. Olle filmade dessutom allt. När de kom hem hade Olle och Sigge en hel del att dela med sig av och en hel del att sätta tänderna i. Det krävdes skidbackar, läroböcker, slalomskidor, bindningar, skidskola, skidexamen, med mera. Detta, och resten, är vad man brukar kalla: historia.

Just den historien, och hela bakgrunden till varför nästan 2,4 miljoner svenskar i dag åker utför, finner du i den 312 sidor tjocka boken Olle Rimfors skidfärd. Läs den och du får ett kittlande perspektiv på din åkning nästa gång du är i skidbacken.

Ännu mer om Olle Rimfors i Svenskt biografiskt lexikon! Kan läsas här ...

© 2009–2014 Fabian Rimfors         Manus     Kontakt     Jengel Förlag AB